Vad betyder det grekiska nejet?

– För oss i Sverige betyder det inte så mycket om det inte blir en väldig finansiell oror med börsras och konstigheter. Det kan ju bli turbulens. Men vi har en väldigt liten handel med Grekland och svenska banker har väldigt lite affärer med Grekland så de direkta effekterna är obetydliga.

Det säger nationalekonomen och författaren Stefan de Vylder.

– För grekerna stundar en period som är väldigt jobbig. Jag är övertygad om att grekerna förr eller senare måste lämna euron. Ju förr Grekland lämnar euron desto bättre, vill jag påstå, även om det blir väldigt svårt under en period.

Agneta Stark, docent i företagsekonomi och tidigare professor, betonar att inget vet vad som kommer att hända.

– Det beror på vad man gör av detta. Antingen kan man ställa till ett enormt debacle och se till att alla grekiska banker går i konkurs. Eller så kan man sätta sig ned och säga ’Ojdå, nu har detta hänt, låt oss hitta en saklig grund att diskutera fortsättningen’.

– Det här har inverkan på andra länder i eurosamarbete. Antingen kan man säga att enigheten om euron måste vara absolut och så knäcker vi Grekland, eller skulle man behöva ändra eurozonens sätt att samarbeta, säger Agneta Strak.

– I bästa fall kan man nu reflektera mer över demokratin inom EU och hur mycket euro EU tål.

Samma infallsvinkel har Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet.

– Vem bestämmer i ett EU-land? Folket eller Bryssel?

– Alexis Tsipras agerande klargör den inneboende slitningen mellan demokrati och EU-projektet, menar Ivar Arpi.

– Menar EU allvar med sina demokratiska värderingar? Det här är ett test på det. Att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uppmanade grekerna att rösta ja i sin folkomröstning gör det bara ännu tydligare.

– Självklart har grekerna rätt att bestämma över sitt eget land, anser Ivar Arpi. Problemet är inte storleken på stödpaketen utan att eurosamarbetet inte fungerar för Grekland. Det vore bättre för alla om de gick sin egen väg.

HUGO TORSTENSSONON