Nederländerna folkomröstar 6 april

Till den nederländska EU-elitens förtret så folkomröstar landet 6 april om EU:s associationsavtal med Ukraina. Denna typ av avtal är det instrument som EU använder sig av, inte bara i fallet Ukraina, för att öka sin så kallade globala konkurrenskraft och tränga in på nya marknader och underställa partslandet EU:s nyliberala ekonomiska politik.

Associationsavtalet godkändes redan ett halvår efter det av USA, Nato och EU stödda maktövertagandet i Ukraina i februari 2014 av EU-parlamentet och Ukrainas parlament.  Samtliga medlemsländer inklusive Sverige, men undantag för Nederländerna, har under 2015 godkänt avtalet. Avtalet har provisoriskt trätt i kraft från 1 januari i år, men vägrar ett enda medlemsland att godkänna avtalstexten, så kan pakten falla.

En kampanjgrupp GeenPeil (Ingen koll) har samlat in hela 425 000 underskrifter med krav på folkomröstning, vilket är mycket mer än de 300 000 som krävs för att få till stånd en icke-bindande folkomröstning i Nederländerna. Olika opinionsundersökningar pekar på ett sannolikt nej till avtalet i folkomröstningen.

Enligt många, inklusive EU-parlamentarikern Lars Adaktusson, är kravet på folkomröstning ett uttryck för den antietablissemangsstämning som nu råder i Europa. Mera specifikt menar undertecknarna att associationsavtalet är ett hot mot både Europas och Ukrainas välstånd rapporterar BBC.  De vill också att Ukraina inte skall bli en framtida medlem i EU. De kritiserar också EU:s sätt att reagera på Rysslands Ukrainapolitik. Den av USAs regering pådyvlade sanktionspolitiken har särskilt drabbat jordbruksexporten till Ryssland, en sanktionspolitik som utan diskussion i medlemsländerna förlängdes under 2016.

För EU:s ordförandeland och premiärministern Mark Rutte kommer omröstningen olägligt. Holländska RTL läckte i mitten av februari att mediaexperter inom förvaltningen formulerat riktlinjer och hela uttalanden om hur regeringsföreträdare skulle förhålla sig i kampanjen.  Bl.a. har dokumentet en nedlåtande inställning till den nederländska befolkningens fattningsförmåga. Uttrycket ”associationsavtal” anses vara för svårt att förstå för allmänheten och istället uppmanas tjänstemän och politiker att använda uttrycket ”samarbetsavtal”. Därmed försöker man dölja associationsavtalets verkliga innehåll. Dokumentet säger också att de statliga propagandisterna skall tala så lite som möjligheter om ”säkerhetsaspekter” som rör Ryssland, vilket skulle kunna få avtalet att ”se trevligare ut än det är”.  Det är helt tydligt att den nederländska regeringen har tagit propagandaexperter till hjälp för att undvika de misstag som gjordes i folkomröstningskampanjen 2005, då 61,5 procent röstade emot Lissabonfördraget.

När folkomröstningen äger rum befinner sig Ukraina i ett politiskt och ekonomiskt kaos. Ministrar avgår på löpande band, och olika oligarker försöker utmanövrera varandra. Som en förevändning för att inte tala om hur Internationella valutafonden (IMF) och dess följeslagare EU har tagit över den ekonomiska makten i landet inriktar sig dessa på att få den högerextrema regeringen att bekämpa korruptionen, men med till synes liten framgång. Under tiden får den av IMF och EU dikterade åtstramningspolitiken alltmer allvarliga konsekvenser för befolkningen, samtidigt som Jatsenjukregeringen saboterar Minskavtalet II.

Mindre känt att Sverige utan förbehåll stöder åtstramningpolitiken. I september 2015 ingick Riksbanken ett SWAP-avtal med Ukrainas centralbank om köp och försäljning av 500 miljoner dollar mot ukrainska valutan hryvnia. ”Med det här avtalet bidrar vi liksom IMF och andra långivare till att förstärka förtroendet för Ukrainas ekonomiska reformprogram”, säger riksbankschefen Stefan Ingves till Direkt. Riksbanken har dessutom i augusti förra året förlängt ett lån på 80 miljarder kronor till IMF  för att ”stärka IMF:s kapacitet mot bakgrund av eurokrisen och dess följdeffekter”. Dessutom vägrar Jatsenjukregeringen att återbetala ett ryskt suveränt nödlån på 3 miljarder dollar som gick ut i december 2016. Detta nödlån erhöll Ukraina hösten 2013 på mycket bättre villkor än vad IMF och EU då kunde erbjuda. Enligt IMFs stadgar kunde ett land inte erhålla nya lån, så länge inte landet skötte sina återbetalningar av nationella suveräna lån, men IMF har nu i strid mot internationell bankpraxis manipulerat sina stadgar så att IMF skall kunna fortsatt ge nya lån till Ukraina och permanenta landet som en skuldekonomi under västlig kontroll. Ryssland har nu stämt Ukraina i en brittisk domstol för att få en rättslig prövning av avtalsrottet.

Redan har det ekonomiska förfallet gått så långt att den tidigare ukrainske centralbankschefen Sergei Arbuzov säger till Forbes i augusti 2015 ”I denna en gång så mäktiga industrination har sädesslag blivit den viktigaste exportvaran under 2015. På andra plats kommer solrosolja. Det är bara frånvaron av bananproduktion som hindrar att Ukraina kallar sig en bananrepublik”.

Denna väst kolonisering av Ukraina skall helst döljas för befolkningen i Nederländerna och andra medlemsländer. Huruvida den nederländska regeringen och EU-eliten om det blir ett Nej kommer att acceptera en Nej-seger om associationsavtalet återstår att se. Den kristne ”demokraten” Lars Aduktsson skriver på sin blogg: ” ”Premiärminister Mark Rutte har inte bundit sig vad gäller regeringens fortsatta agerande i frågan medan en majoritet av partierna i representanthuset har förklarat att resultatet av folkomröstningen ska respekteras. Hursomhelst är den allmänna bedömningen här i Bryssel att EU och Ukraina kommer att gå vidare med associationsavtalet oavsett hur  folkomröstningen slutar i Nederländerna”.

Jan-Erik Gustafsson
www.nejtilleu.se