Regeringskris i Bulgarien

EU:s pågående sönderfall syns nu även i EU:s fattigaste land Bulgarien, som också plågas av korruption. I presidentvalet 13 november vann Rumen Radev övertygande över center-högerregeringens kandidat Tsetska Tsacheva med siffrorna 59-36 procent. Detta ledde i sin tur till att premiärministern Boyko Borisov lämnande in den västorienterade regeringens avskedsansökan.

Enligt ett numera känt mönster framställde sig Rumen Radev, som ställde upp som oberoende kandidat och som backades upp av det pro-ryska socialistpartiet, som en patriot utan förbindelser till landets alltmer misstrodda politiska klass. Radevs, en förra detta flygvapenchef med utbildning vid Air War College Alabama i USA, popularitet växte när han för två år sedan akrobatiskt styrde ett MiG-29 jaktplan i en flyguppvisning i Sofia som därefter sågs av mer än 1 miljon tittare på YuoTube.

Enligt opinionsundersökningar så har ca 2/3 av den bulgariska befolkningen positiva känslor för Ryssland, vilket enligt vissa bedömare går tillbaka till att Ryssland i slutet av 1800-talet befriade Bulgarien från det Ottomanska riket. Presidenten i Bulgarien har makten att avvisa lagstiftning, och kan agera som medlare i regeringsombildningar. Inför presidentvalet uttalade Radev att han som president kommer att verka för att häva EU:s sanktioner mot Moskva efter annekteringen av Krim och Rysslands agerande i östra Ukraina. Han säger samtidigt att Bulgariens medlemskap i EU och Nato inte är förhandlingsbart. ”Att vara pro-europeisk betyder nödvändigtvis inte att vara anti-rysk”, uttalade han.

Regeringskrisen innebär sannolikt ett nyval under senvåren 2017. Radev kommer att installeras 22 januari. Först därefter skall nyval utlysas inom två månader. Bulgarien kommer fram till nyvalet att ledas av en eller två teknokratregeringar. Detta oroar EU-eliten inför att Bulgarien blir EU:s ordförandeland första halvåret 2018. I det kommande valet finns inget som tyder på att det uppkommer en stabil majoritet till de 240 platserna i parlamentet. Center-högerpartiet (Gerb) och socialistpartiet förutspås få ca 60-80 platser vardera. I bakgrunden lurar också ultranationalistiska partier, vars kandidat kom på tredje plats i presidentvalet.

Jan-Erik Gustafsson