EU:s aggressiva handelspolitik

Uttalande av Folkrörelsen Nej till EU:s kongress 6–7 maj 2023

Granskar man de ”frihandels-avtal” som EU genomdrivit så framträder mönstret där EU får exportera jordbruksvaror, verkstadsprodukter och tillträde till offentliga upphandlingar. Det avtalsslutande motpartslandet får å sin sida exportera sina starka varor – ofta obearbetade jordbruksprodukter och mineraler. Effekten av denna typ av marknadstillträdesavtal blir att EU:s bearbetade och starkt subventionerade jordbruksprodukter slår ut inhemsk matproduktion från småbruk medan stora exportproducerande jordbruk som inte ger lokal matsäkerhet gynnas. 

EU:s och de rika ländernas väg till grön omställning går genom ökad användning av råvaror, energi och metaller. Detta ökar trycket på de fattiga länderna att tillåta exploatering av vildmark, hav och natur. EU kräver att de fattiga länderna och partnerskapsländer avreglerar sin offentliga sektor så att EU:s och internationella tjänsteföretag kan etablera sig och ta över stora delar av den offentliga servicen. 

Patent- och immaterialrättigheter borgar för EU:s och de rika ländernas teknikmonopol och utgör ett solitt hinder för nödvändig tekniköverföring och utveckling. Detta missgynnar de fattiga ländernas egna inre marknad och ger stor arbetslöshet och migration. Det ger lägre skattekraft och sämre förutsättningar för samhällsutveckling och välfärd. 

Det östliga partnerskapet syftar till att ensidigt vända och monopolisera handelsförbindelserna med EU och exkludera Ryssland. Detta bidrar till slitningar mellan östliga och västinriktade ekonomiska intressen och bidrar till politisk instabilitet. En konfliktyta mot Ryssland byggs upp istället för kompatibla handelsmöjligheter där olika handelsintressen skulle kunna komplettera varandra och bidra till en fredlig utveckling och ömsesidig fördelar. Även Schweiz och Storbritannien har pressats hårt i förhandlingar om handelsavtal för att EU ska få sin vilja igenom.

Nej till EU:s handelspolitik

För en rättvis och fredlig handel