EU ska militariseras
Efter folkomröstning i Storbritannien har motsättningarna mellan det amerikanska och brittiska finanskapitalet visat sig alltmer på det militära området.
EU:s utrikesminister Fredrica Mogherini sägs förbereda en tidtabell som stegvis skall skapa en militär struktur i EU, som kan agera oberoende av den västliga försvarsalliansen Nato. Till diplomater inom EU:s utrikestjänst har Mogherini sagt att den militära planen, som en del EU-länder menar är bildandet av en EU-armé, representerar chansen att återupprätta anseendet efter det ”chockerande resultatet” i den brittiska folkomröstningen. ”Vi har det politiska utrymmet att göra saker nu som vi inte kunnat göra tidigare”, sade Mogherini till diplomaterna.
En följd av brittiska regeringar har tidigare motsatt sig skapandet av en fullutrustad EU-Armé, men EU-kommissionen, Tyskland, Frankrike och Italien ser Brexit som en ny chans för att pressa på för en djupare militär integration.
Men tjänstemän inom Nato har varnat för att en militarisering av EU kan leda till rivalitet med Nato, som är västländernas primära försvarsstruktur. Det brittiska torypartiets parlamentsledamot Geoffrey van Orden säger: ”I all den debatt som förts om Brexit finns en del oroande brist på fokus hur EU:s försvarsambitioner påverkas. Vi kan alla se att EU kan spela en nyttig roll att förhindra konflikter och en del civila behandlingsåtgärder. Men EU:s ambitioner går utöver detta. EU:s motiv är inte att skapa ytterligare militär förmåga, men åstadkomma en försvarsintegration som en nyckelåtgärd mot en federal EU-stat”.
Van Orden tillägger att Usa och Storbritannien har blivit missledda om de tror att integrationen skulle stärka Nato och säger: ”Tvärtom skapandet av en försvarsstruktur i EU skild från Nato kommer bara att leda till en åtskillnad mellan de transatlantiska parterna i en tid då, solidariteten är nödvändig när demokratierna står inför många svåra och allvarliga hot”.
Vilka hot som kräver solidaritet av de västliga demokratierna framgår inte av van Ordens uttalande, men sannolikt tänker han på Väst problem i Ukraina, Syrien, Libyen etc. Mogherini’s tidtabell låg på bordet på det extrainsatta EU-toppmötet i Bratislava 16 september i vilket statsminister Stefan Löfven deltog, men enligt media fattades inga beslut.
Hur som helst, varje motsättning och splittring, som försvagar den militära transatlantiska alliansen är bra för världens folk och det minskar krigsrisken. Frågan är hur den svenska regeringen kommer att reagera på EU:s militära planer, nu när den Storbritannien är på väg att lämna EU-båten, och Sverige genom värdlandsavtalet i praktiken blivit en lydstat till Usa:s militärindustriella komplex? I årets regeringsförklaring heter det nu att ”Partnerskapet med Nato utvecklas och den transatlantiska länken stärks”.
Jan-Erik Gustafsson