Antaget på Folkrörelsen Nej till EU:s kongress 2023
Folkstyre i stället för supermakt
Folkrörelsen Nej till EU är motståndare till ett överstatligt Europas Förenta Stater. I stället förespråkar vi ett jämlikt mellanstatligt samarbete mellan självständiga stater både i Europa och med länder i andra världsdelar.
Sveriges medlemskap i EU har medfört att demokratin urholkats. Stora delar av den nationella lagstiftningen baseras på beslut fattade av EU. Vetorätten har kraftigt beskurits och starka krafter vill ytterligare begränsa vetorätten främst vad gäller utrikes- och säkerhetspolitik. De stora länderna har fått större och avgörande inflytande. EU-domstolen har utvecklats till EU:s högsta domstol och författningsdomstol med företräde framför nationell lagstiftning.
Inom EU finns starka krafter som verkar för att EU:s mål är att bli ett Europas Förenta Stater, centralisera makten och bli en supermakt på den globala arenan.
Vid ett utträde ur EU bör Sverige eftersträva mellanstatliga samarbets- och handelsavtal med EU till skillnad från EES-avtal, som upphäver viktiga delar av ländernas självständighet och tvingar dem följa EU:s lagar.
Nej till euron och bankunion
EMU-projektets yttersta mål är att utveckla EU-systemet till en federal statsmakt. EMU-systemet har medfört att EU fått ett ökat inflytande över EMU-länderna och övriga EU-medlemmar. EMU-projektet har medfört att den ekonomiska politiken har nyliberaliserats. Europeiska Centralbanken (ECB) är garanten för denna politik.
EMU-området utgör inget optimalt valutaområde. Följden av EMU-projektets konstruktion har blivit att Europa delats mellan en rikare del i norr och en fattigare i söder utan möjlighet att på nationell bas korrigera ekonomiska missförhållanden. EU påtvingar de utsatta länderna hård åtstramningspolitik.
Starka krafter vill stärka EU:s kontroll över EMU-projektet med en EU:s finansminister som också ska vara ordförande i EMU-gruppen. Man vill förändra EMU-systemets krismekanism, ESM, till en valutafond för EU. Förberedelser görs för svenskt medlemskap i EU:s bankunion.
2003 sa svenska folket nej till euron och EMU-projektet. Folkrörelsen Nej till EU kräver att Sverige ska få ett permanent undantag för euron.
Nej till överstatlig finanspolitik
Under finanskrisen efter 2008 slöts en rad finanspoliska överenskommelser inom EU-/EMU-systemet för att skapa finansiell återhållsamhet över hela samarbetet. Sverige har deltagit frivilligt.
Med den ekonomiska nedgången i samband med coronapandemin har ett genombrott skett genom EU:s återhämtningsfond som ger EU möjlighet till federalt skatteuttag samt egen finansiell behörighet att ta upp federala lån och fördela dessa medel på federal nivå.
Detta betyder att vägen nu har öppnats för EU att ha en egen federal ekonomi vilket är ett avgörande steg för att EU ska kunna börja fungera som en federal statsbildning. EU kommer att få möjlighet att föra en federal finanspolitik utan demokratiskt inflytande för såväl medborgare som länders folkvalda parlamentariker.
Nej till EU-skatt
Nej till federal finanspolitik
Näringsliv
EU-medlemskapet innebär stora problem för många små och medelstora företag. Genom EU:s motstånd för lika rättigheter för utländsk och inhemsk arbetskraft skapas en snedvriden låglönekonkurrens inom landet. EU:s konkurrensregler omöjliggör statligt stöd för utvecklande av nya näringsgrenar som till exempel förnyelsebara drivmedel.
Beskattning av jordbruksföretag i Sverige är betydligt högre än i andra EU-länder. Avskaffandet av det nationella regionalstödet till förmån för EU:s regionalindelning med ofta tillfälliga (projekt-) stöd bidrar till landsbygdens utarmning.
EU:s jordbruksstöd innebär att jordbruket behöver storleksrationaliseras mer och mer.
EU-stödet gynnar storskalig jordbruksproduktion med hög energiförbrukning per producerad enhet, stor klimatpåverkan och utarmning av biodiversitet. EU-stöd missgynnar olika former av ekologiskt och hållbart jordbruk med låg påverkan på klimat och gynnande av biodiversitet.
Återupprätta alliansfriheten
Sverige har sedan nästan 200 år varit neutralt och undvikit att delta i krig. I modern tid har detta formulerats som alliansfrihet, syftande till neutralitet vid krig.
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik förstärks successivt och med Lissabonfördraget är målet ett gemensamt försvar och en gemensam försvarspolitik. EU är därmed en militärallians. EU:s nära samarbete med Nato finns inskriven i Lissabonfördraget.
Genom Sveriges EU-medlemskap har vår traditionella säkerhetspolitik kastats på sophögen och Sverige deltar i ett mycket nära militärt samarbete med andra EU-länder och NATO. Det medför att Sverige dras in i motsättningar mellan stormakterna och den militära uppladdning som pågår i vårt närområde och i Arktis. EU:s solidaritetsklausul innebär att Sverige varken är alliansfritt eller kan vara neutralt i händelse av krig.
EU har inlett ett strukturerat samarbete, Pesco, kring krigsmateriel och militär. Det uttalade målet är att bilda ett europeiskt försvarsförbund och därmed förverkliga EU-konstitutionens målsättning om ett gemensamt försvar.
Folkrörelsen Nej till EU kräver att den svenska alliansfriheten återupprättas såväl politiskt som militärt
Nej till Pesco och europeisk försvarsunion
Nej till svenskt medlemskap i Nato
Solidarisk och rättvis handel
EU är ursprungligen en tullunion som syftar till att inte släppa in varor som kan konkurrera ut EU-ländernas produkter. Talet om frihandel är mest tomma ord och tillämpas bara om det främjar EU:s intressen. Ett exempel på detta är EU:s jordbrukspolitik som med subventioner och storskaligt jordbruk kan slå ut jordbruk i fattigare länder.
Genom associationsavtal med ett stort antal länder utanför EU knyts dessa till ett ensidigt beroende av handel och andra relationer med EU.
EU:s arbete för att skydda immateriella rättigheter slår främst mot tekniköverföring till fattiga länder inom områden som läkemedel, teknik och patent på bland annat jordbruksgrödor.
Med olika handelsavtal har EU tillsammans med främst USA strävat efter att anpassa världshandeln helt efter sina intressen; som WTO, EPA och TTIP. Handels- och investeringsavtalen innebär att privata intressen kommer att styra över ländernas lagstiftning. EU vill införa investeringsskyddsdomstolar, ICS, liknande de starkt kritiserade ISDS-mekanismen, övernationella handelsdomstolar, som står över och hindrar nationell lagstiftning.
Det östliga partnerskapet syftar till att ensidigt vända och monopolisera handelsförbindelserna med EU och exkludera Ryssland. Detta bidrar till slitningar mellan östliga och västinriktade ekonomiska intressen och leder även till politisk instabilitet. En konfliktyta mot Ryssland byggs därmed upp i stället för kompatibla handelsmöjligheter där olika handelsintressen skulle kunna komplettera varandra och bidra till en fredlig utveckling och berika varandra.
För en solidarisk, rättvis och fredlig frihandel
Nej till EU:s jordbrukspolitik
För en human flyktingpolitik
EU har byggt upp en mur runt sitt territorium och en gränspolis, Frontex, för att hålla migranter och flyktingar borta. EU:s regler mot migration och flyktingar, där de legala vägarna in i EU stängts har kostat 10 000-tals människoliv på Medelhavet när de försökt att ta sig förbi EU:s yttre gränsmurar. Utanför EU:s mur sker en militarisering där regimer tvingas delta i EU:s kamp mot migration och flyktingar.
Bland de flyktingar och migranter som når EU väntar ofta ett liv som ”illegala invandrare/flyktingar” utan det mesta av mänskliga rättigheter. Sveriges riksdag bör verka för att det upprättas lagliga vägar in till Sverige för de flyktingar som söker asyl enligt FN:s flyktingkonvention till exempel genom införandet av humanitära visum.
För en human flyktingpolitik – följ FN:s flyktingkonvention
Värna de mänskliga rättigheterna
Försvara demokratiska fri- och rättigheterna
Inrikes- och rättsliga frågor har med Lissabonfördraget blivit överstatliga. EU-systemet arbetar för att skapa en överstatlig federal polisstyrka, Europol, ett federalt juridiskt system med EU-åklagare, europeisk arresteringsorder.
Gränsbevakning och polisinformation kopplas samman inom EU (Stockholmsprogrammet). Migranter och flyktingar dokumenteras i EU:s gemensamma databas Eurodac.
I kriget mot terrorism har de mänskliga rättigheterna åsidosatts. I ett omfattande samarbete med USA har ett omfattande informationssystem mot alla internetanvändare byggts ut. EU arbetar också för att begränsa möjligheterna till fildelning och piratkopiering. Därmed ökar myndigheternas möjlighet att ingripa mot medborgarna på nätet.
Flera EU-länder, länder med associationsavtal samt ansökarländer kännetecknas av auktoritär utveckling. Ungern kan inte klassas som en demokrati, i Polen är rättsstatsprincipen begränsad och Grekland och Ukraina har fått sänkta betyg. Under förevändning att bekämpa sexuella övergrepp mot barn inför EU ett omfattande kontroll- och övervakningsprogram, chat control, som öppnar möjlighet för omfattande övervakning av EU-ländernas medborgare.
Nej till EU:s storebrorssamhälle – värna de demokratiska fri- och rättigheterna
Slå vakt om välfärden
EU vill se att stora delar av den offentliga välfärden och samhällelig infrastruktur avregleras och marknadsanpassas. Detta gäller även samhälleliga monopol som utbildning och vård. Genom EU:s konkurrens- och upphandlingslagstiftning minskar det samhälleliga stödet till offentlig service samtidigt som stora vinstuttag görs inom privatiserad verksamhet.
I EU:s fördrag existerar inte offentlig sektor – denna benämns i stället ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” I EU:s bindande riktlinjer anmodas medlemsländerna minska offentliga utgifter, sänka skatter och genomföra strukturella reformer av socialförsäkringar. Kommuner, landsting och statliga myndigheter förvandlas till upphandlings- och inköpsorganisationer.
Försvara den generella välfärdspolitiken som hotas till grunden av EU
Nej till Europeiska Unionens avreglering av den offentliga sektorn
Värna självbestämmanderätten för stat, landsting och kommuner
Värna de fackliga rättigheterna
Inom EU:s inre marknad utgör starka fackliga organisationer och rättigheter marknadsbegränsningar. De utgör också hinder för en mer ”flexibel” arbetsmarknad inom EU. Genom Laval-domen har EU-domstolen upphävt den fackliga vetorätten att utnyttja billigare arbetskraft utan gällande kollektivavtal. Det innebär att det fackliga inflytandet minskar, arbetsmiljön försämras och en omfattande diskriminering av arbetskraft som får lägre lön och sämre arbetsvillkor.
Bestämmelserna om minimilön i utstationeringsdirektivet har formellt upphävts och ersatts av rätt till lika ersättning; lägsta lönenivå. Kryphål i förändringen möjliggör fortsatt diskriminering av utstationerad arbetskraft. Arbetsrätten har successivt försämrats.
Genom EU:s sociala pelare försöker EU flytta fram sina positioner i sociala frågor. Med pelaren vill EU införa minimilöner och konjunkturanpassade anställningsförhållanden över hela Europa.
Nej till Europeiska Unionens antifackliga politik
Försvara rätten till kollektivavtal och facklig vetorätt och nationell arbetsrätt.
Återför arbetsrätt och avtalsförhållande till nationell nivå
För en hållbar utveckling
EU tar i första hand hänsyn till marknadskrafterna på den inre marknaden. Där utgör miljö- och klimatpolitiska åtgärder en fördyring, kostnadsökning och betraktas som konkurrenshämmande. EU-länderna tillhör de rikaste och mest välutvecklade industrinationerna och har potentialen att genomföra nödvändiga åtgärder för en omställning till ett klimatneutralt samhälle.
Men EU bromsar arbetet för nödvändiga klimatåtgärder. EU:s jordbrukspolitik gynnar ensidigt storskaligt jordbruk och djurhållning med stort användande av kemikalier. EU:s fiskeripolitik bidrar till överutnyttjande av havens resurser. EU:s kemikalielagstiftning är helt otillräcklig och transportpolitiken gynnar vägtransporter. EU:s lagstiftning hindrar enskilda länder att gå före i klimatarbetet vilket minskar utrymmet att påskynda nödvändiga klimatåtgärder.
Nej till EU:s miljö- och klimatpolitik – för en hållbar utveckling
Nej till rasism och främlingsfientlighet
Inom EU finns en omfattande strukturell diskriminering som bidrar till att legitimera och reproducera öppen rasism. EU:s ekonomiska politik har förstärkt medlemsländernas marginalisering av romer och andra etniska grupper, vilka använts som ett tacksamt verktyg för nationalism och auktoritär utveckling i många EU-länder.
Möjligheten att utnyttja arbetskraft utan kollektivavtal för lägre löner ställer arbetargrupper mot varandra. Hundratusentals migranter och flyktingar i EU stämplas som ”illegala invandrare” och saknar det mesta av mänskliga rättigheter.
Nej till en EU-politik som främjar och legitimerar rasism och främlingsfientlighet
Stärk EU-motståndet
Folkrörelsen Nej till EU är en demokratisk och antirasistisk, partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Folkrörelsen Nej till EU behövs för att samla de aktiva EU-motståndarna, samordna och främja samarbete bland EU-motståndare och EU-kritiker. Folkrörelsen behövs för att bevaka och informera vad som sker i EU-Sverige samt bilda opinion.
EU är i dag något helt annat än vad Sverige folkomröstade om 1994. Folkrörelsen kräver därför en folkomröstning där medborgarna får ta ställning till EU-medlemskapet.
Det övergripande målet är att Sverige ska lämna EU.
Folkomrösta om EU-medlemskapet
Sverige ut ur EU
Vårt nej till EU:
– är ett nej till ett odemokratiskt supermaktsbygge och ett ja till nationellt självbestämmande och internationellt samarbete
– är ett nej till grundlagsfäst ekonomisk politik och ett ja till en egen valuta och en självständig ekonomisk politik
– är ett nej till främlingsfientlighet och ett ja till en human flyktingpolitik och ett demokratiskt och jämlikt samhälle
– är ett nej till nykolonial utsugning och militära allianser och ett ja till neutralitetspolitik och global solidaritet
Världen är större än EU!
