Alla krafter för en ny folkomröstning om EU
Utan någon som helst debatt beslutade riksdagen den andra juni 2010 att i Sveriges grundlag (Regeringsformen) göra en ändring och skriva in att ”Sverige är medlem i Europeiska Unionen”. Motivet för detta var att Regeringsformen inte var förenlig med Lissabonfördraget, EU:s grundlag, som riksdagen utan att fråga folket i en folkomröstning röstade ja till 2008.
En grundlagsändring blir endast gällande om exakt samma förslag beslutas av två olika riksdagar med ett mellanliggande riksdagsval. Folkrörelsen Nej till EU:s riksstyrelse skrev i ett öppet brev till riksdagsledamöter från S, V och MP den sjunde november samma år ”att varken grundlagsändringen eller EU-politiken i övrigt diskuterades i valrörelsen, och i stort sett alla de lokala partiföreträdarna i era partier vi haft kontakt med kände inte till det första beslutet om grundlagsändringen den andra juni. Förarbetena till grundlagen säger att frågor av det här slaget skall tas upp i samband med val”.
Riksdagen tog sedan den 24 november det andra beslutet, vilket stöddes av alla nuvarande riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna, som i dag inte längre kallar sig för EU-motståndare.
Folkrörelsens riksstyrelse tvingades konstatera att genom ”att skriva in i regeringsformen att ’Sverige är medlem i Europeiska Unionen’ fortsätter den konstitutionella mörkläggningen, cementerar EU-medlemskapet och försvårar en eventuell framtida användning av Lissabonföredragets utträdesparagraf”.
Lissabonföredragets utträdesparagraf Artikel 50.1 (i FEU) lyder: ”Varje medlemsstat får i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser besluta att utträda ur unionen”.
Detta betyder att riksdagen för att kunna lämna in en ansökan om utträde till EU måste ogiltigförklara grundlagsändringen 2010 i Regeringsformen (RF 10:5). Detta i sin tur kräver två likadana beslut med val emellan.
Men nu efter tio år växer opinionen för en ny folkomröstning i Sverige. En ny förening, folkomrosta2021.se har bildats. Den är partipolitiskt obunden och öppen för alla som vill verka för ett svenskt utträde ur EU, se hemsidan. Föreningen syfte är att skapa en opinion som får något av våra riksdagspartier att motionera om en folkomröstning beträffande Sveriges EU-medlemskap.
Målet är att tillsammans med övriga svenska aktörer och åsiktsgrupperingar (se www.samverkan.eu) nå alla de 3,2 miljoner svenskar som är emot eller osäkra på EU-medlemskapet, och genom tillräckligt många signaturer i namninsamlingar förmå politikerna att rösta igenom ett riksdagsbeslut om en ny folkomröstning före riksdagsvalet 2022.
Folkrörelsen Nej till EU:s riksstyrelse stöder initiativet och samverkar nu med den nya föreningen. Vi har under många år med avtagande aktivitet fortsatt att samla in namn för en ny folkomröstning – för ett Svexit. Genom samverkan med folkomrosta2021.se får vi nu möjlighet att kraftsamla och samordna det svenska namninsamlingsarbetet för en ny folkomröstning.
Om de gemensamma ansträngningarna leder till att ett riksdagsparti lägger en motion om en folkomröstning till exempel under hösten-våren 2021, och en folkomröstning genomförs under förutsättning att en omfattande opinion är för detta och svenska folket röstar för att lämna EU (Svexit) finns förutsättningar att samma parti (eller något annat) riksdagsparti lägger en motion om en förändring av grundlagen. Då kan ett första beslut om grundlagsändring tas före riksdagsvalet 2022 och ett andra beslut efter riksdagsvalet. Efter detta andra beslut kan Sverige skicka in en anmälan till EU för utträde. Sker ingen folkomröstning före riksdagsvalet 2022 förskjuts frågan om folkomröstning fram till riksdagsvalet 2026.
För att presentera en sammantagen bild av den opinion som ifrågasätter EU-medlemskapet och verka för samarbete mellan aktörer, driver folkomrosta2021.se samverkansplattformen www.samverkan.eu. Sajten vill samla flertalet av de organisationer, åsiktsgrupper och pågående namninsamlingar som verkar för en folkomröstning om EU-medlemskapet och/eller för en folkomröstning för att stoppa Sveriges bidrag på 150 miljarder kronor till EU:s stödpaket Next Generation EU.
Detta stödpaket skall Sveriges Riksdag besluta om under våren 2021, och som till stor del avses delas ut som bidrag till privata företag i Syd- och Östeuropa med det yttersta syftet att rädda euro-valutan.
Säger riksdagspartierna ja till detta stödpaket strider det mot Lissabonfördraget, som inte medger att EU/EU-kommissionen får ta upp lån på de finansiella marknaderna för att finansiera sin verksamhet, som till exempel att ge direkt bidrag eller lån till medlemsländerna. För alla demokrater finns därför omedelbara skäl för att satsa alla krafter på en ny folkomröstning om EU och samverka med folkomrosta2021.se.
Text: Per Hernmar och Jan-Erik Gustafsson
