CETA – Regeringen sviker löftet om öppenhet och transparens i EU-politiken

I Sverige har medierna tidigare rapporterat att alla parlamenten i EU godkänt CETA-avtalet, vilket är felaktigt. Avtalet är undertecknat av ministerrådet och våra egna ministrar Löfven och Linde som, i strid med grundlagen, kommer att överlämna en proposition till riksdagen först när avtalet är ratificerat av de övriga 27 EU-parlamenten.

CETA, EU-Canada Comprehensive Economic and Trade Agreement, är ett handels- och investeringsavtal mellan EU och Kanada som förhandlades färdigt år 2014. Avtalet innehåller allt från tjänstehandel till jordbruksregler. På grund av omfattande kritik mot avtalet dröjde det nästan två år innan EU-kommissionen lade fram en färdig version som undertecknades av EU:s ministerråd den 30 oktober 2016.

När Folkrörelsen Nej till EU vände sig till EU-upplysningen och ställde frågan när Riksdagen godkände CETA-avtalet svarade EU-upplysningen: ” Den 5 juli 2016 lade kommissionen fram ett förslag till rådsbeslut att anta CETA som ett så kallat blandat avtal med konsekvensen att avtalet behöver ratificeras av EU:s 28 medlemsländer. Efter att samtliga medlemsländer och Kanada har ratificerat avtalet kommer regeringen överlämna en proposition till riksdagen”.
Avtalet har varit föremål för en kraftig kritik. Enligt webbsidan TTipen bero det främst på den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS som kan försvåra möjligheterna för staterna att bedriva en demokratisk politik inom områdena klimat, fackliga rättigheter och välfärdsfrågor. Den kraftiga kritiken har tvingat EU-kommissionen att ändra det ursprungliga ISDS-institutet till en något mildare variant som fått namnet ICS (Investment Court System).
Den deklaration om investeringsskydd som EU och Kanada kommit överens om innehåller utfästelser kring exempelvis rätten att reglera samt att avtalet inte tvingar parterna att privatisera offentliga tjänster eller stoppar länder från att ta tillbaka dessa i offentlig kontroll. Ny lagstiftning kan likväl innebära skadestånd eller andra sanktioner om de bryter mot delar av avtalet.  Detta skulle enligt kritikerna kunna leda till att staterna drar sig för att lagstifta om viktiga frågor som miljö och konsumenträtt.

Detta har dock inte hindrat politikerna från att driva igenom avtalet på EU-nivå. Avtalet börjar gälla provisoriskt så fort det godkänts av EU-parlamentet, vilket väntas ske i en process i december eller januari. De kontroversiella investeringsdomstolarna kommer dock inte att träda i kraft förrän avtalet ratificerats av alla EU-ländernas 28 parlament.
Hanteringen av CETA-avtalet från svensk sida överskrider all demokratisk anständighet menar Jan Erik Gustafsson, ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Det slutliga CETA-avtalet offentliggjordes efter fem års hemliga förhandlingar 26 september 2016. Regeringen har alltså haft gott om tid på sig att skicka avtalet på remiss till organisationsSverige. Men enligt EU-upplysningen har CETA-avtalet endast granskats av en enda remissinstans, det EU-positiva Kommerskollegium.

Efter Brexit bedyrade den svenska EU-eliten att EU-politiken måste bli mera öppen och transparent. Men det tycks bara vara munväder, skriver Jan-Erik Gustafsson och kräver att avtalet omedelbart skickas ut på remiss till berörda organisationer innan propositionen förbereds.