EU:s återhämtningsfond stöder militärindustrin
EU-ledarna i Europeiska Rådet med Stefan Löfven som svensk representant kom den 21 juli överens om EU:s långtidsbudget samt dessutom en återhämtningsfond på 750 miljarder euro som fått namnet ”Nästa Generationens EU” (även felaktigt benämnd Coronafonden).
Det är första gången i EU:s historia som EU kommer att låna på de globala finansiella marknaderna för att finansiera fonden. Lånen med ränta ska sedan betalas tillbaka av medlemsländerna, det vill säga vi vanliga skattebetalare (föräldrar, barn och barnbarn) 2028–2058. Att Löfven och riksdagspartierna har gått med på detta visar hur urholkad på nationellt bestämmande som den svenska grundlagen har blivit.
Av fondens 750 miljarder ska medlemsländerna få 390 miljarder euro i rena bidrag, och resten ska medlemsstaterna kunna låna hos EU. Av de 750 miljarderna ska enligt Europaportalen 670 miljarder användas för att stärka EU:s ekonomiska återhämtning och globala konkurrenssituation och endast en rännil till de av coronan drabbade sociala sektorerna som att förbättra sjukvård och äldreomsorg. I tider av klimatkris är det betecknande att endast 10 miljarder euro ska användas för en som det heter rättvis klimatomställning.
Enligt en analys av engelska Bruegels den 23 juli kommer Sverige att få cirka fyra miljarder euro (cirka 40 miljarder kronor) i direkt bidrag ur fonden. De stora vinnarna är istället EU:s dominerande länder Tyskland och Frankrike, som i förhållande till EU-kommissionens ursprungliga förslag från i maj ökar från 34 till 47 respektive från 43 till 51 miljarder euro. Inga andra medlemsländer fick påökt i förhållande till kommissionens förslag, men krisländerna Spanien och Italien får ändå 71 respektive 85 miljarder euro.
Italien får alltså mest i bidrag av alla länder, kanske för att rädda landet från en eurokollaps. I Il Manifesto den 13 oktober skriver Manlio Dinucci att utöver de cirka 80 miljarder euro i bidrag beräknas Italien få låna mer än 200 miljarder euro under de närmaste åren, som ska återbetalas med ränta. De två ministerierna för försvar och ekonomisk utveckling kommer att kunna spendera 17,5 till 30 miljarder euro för direkta militära ändamål ur återhämtningsfonden. Redan idag kan försvarsministeriet göra av med fem miljarder euro på militära applikationer inom sektorerna cyberteknik, kommunikation, rymd och artificiell intelligens (AI). Projekt som rör den militära användningen av 5G är betydelsefulla, särskilt i rymden med ett stort antal satellitkonstellationer. Ministeriet för ekonomisk utveckling förutser att 25 miljarder euro ur återhämtningsfonden ska användas för att investera i sjätte generationens stridsflygplan Tempest (F-35).
Det italienska militärindustriföretaget Leonardo, som ministeriet för ekonomisk utveckling äger 30 procent i, är särskilt aktivt för att få del av pengar från återhämtningsfonden. Leonardogruppen är integrerad med det gigantiska amerikanska militärindustrikomplexet Lockhead Martin, som bland annat bygger F-35-stridsflygplanet med en Leonardofabrik i italienska Carmeri. Leonardo ser sig själv som en ”global aktör inom flyg, försvar och säkerhet” med uppdraget att ”skydda medborgarna”.
Genom EU:s återhämtningsfond kommer svenska skattebetalare att tvingas betala för medlemsländernas militariseringsprojekt.
Vi i Sverige borde åtminstone hålla rent i vårt eget hus så att varenda krona av de cirka fyra miljarder euro i bidrag som vi förväntas få ska gå till ekonomiska och sociala insatser för att förbättra äldreomsorg och sjukvård.
Text: Jan-Erik Gustafsson