EU anklagas för greenwashing* av avgifter på plastförpackningar
Den första januari 2021 infördes en ny europeisk skatt, en så kallad avgift för icke återvunnet plastavfall, vilket få svenskar känner till. Beslutet klubbades den 21 juli 2020 av Europeiska rådet och innebär att alla EU-medlemsländer ska betala drygt 8.000 kronor (800 euro) per ton för icke materialutnyttjat plastförpackningsavfall. En avgift som ska ingå i EU-avgiften och kommer att gå direkt till att stärka upp EU:s budget. Kritikerna menar att det kan vara ett sätt för unionen att införa direkt beskattningsrätt utan att tillfråga medborgarna.
Reaktionerna på plastskatten har varit hårda, framförallt bland förpackningsföretag och återvinningsföretag, som känner att det osar katt. Ingen vet nämligen exakt hur avgiften ska tas ut, och vem som ska betala. Och det handlar om en hel del pengar: Mängden plastförpackningar i restavfallet i Sverige beräknas enligt Avfall Sverige till 160 000 ton, vilket skulle betyda nära 1,3 miljarder kronor från svensk sida. I Österrike har man redan beslutat att avgiften ska tas ut via statsbudgeten.
De som är kritiska mot förslaget anser att plastförpackningsavgiften egentligen handlar om en förklädd skatt. Det finns tendenser som pekar på att EU är på väg, om än med små steg, att införa någon form av beskattningsrätt i medlemsländerna. Plastavfallsavgiften är en första åtgärd som väntas följas av en koldioxidskatt och en digitalskatt. Kritikerna anser att EU-kommissionen valt att kommunicera förslaget som en avgift, och därigenom skapa legitimitet för avgiften eftersom skattefrågor normalt är medlemsländernas kompetens. Förslaget att använda icke återvunna plastförpackningar som en inkomstkälla kommer ursprungligen från EU:s förre budgetkommissionär Günter Oettinger, som såg det som ett sätt att fylla det ekonomiska hålet efter Brexit.
”Jag ser inget samband mellan användning av återvunnet material och den här avgiften. Jag trodde att ”greenwashing” var något som företag gjorde, men nu ser det ut som att EU använder det för att dra in pengar”, konstaterar en röst i branschen.
De som är positiva till åtgärderna menar å sin sida att det är ett bra initiativ som även genererar miljövinster. I praktiken är plastavgiften ett sätt att räkna ut en rabatt på den generella EU-avgiften förklarar Stockholm Region EU office. Desto mer plast ett medlemsland återvinner ju mindre kommer inbetalning till EU:s budget att vara (enkelt uttryckt). Sveriges avgift kommer därför att sänkas eftersom vi återvinner väldigt mycket plast, vilket skulle generera miljövinster. Inte minst då länder som är sämre på att återvinna plast skulle få starka incitament för att höja sina klimatåtagande.
Med andra ord: ju mer plast vi återvinner, ju mindre blir avgiften i jämförelse med Belgiens (eller något av de andra EU-länder som är sämre på att återvinna plast), dock aldrig lägre än 1,3 miljarder som kommer att plussas på vår redan höga EU-avgift på cirka 44 miljarder och som troligen kommer att tas från statsbudgeten. Greenwashing var ordet.
Text: Marie Ericsson
*Greenwashing, grönmålning, eller gröntvättning innebär att den som bedriver en verksamhet försöker skapa en bild, genom marknadsföring, att vara miljövänliga och då, genom kommunikation, belysa enskilda miljövänliga insatser. (Wikipedia)
