Klipp och kommentarer
Svensk lantbruksnäring bör reflektera över Brexit
”Jag tror att svensk lantbruksnäring själv mår bra av att reflektera över utfallet av Storbritanniens folkomröstning nu när känslorna efter utfallet börjar lägga sig”, skriver Arne Rantzow som är Vd för svensk Foder i en annonsbilaga till Svenska Dagbladet. Han skriver vidare att han i sin vardag möter kunder, leverantörer och medarbetare som i skenet av Brexit menar att EU inte utvecklats till det de önskat. Rantzow tycker också att det inte kan vara fel att verka för nationella svenska intressen utan att bli kallad EU-fientlig. Han frågar sig också vad vi vill med vårt EU-medlemskap? Hur vill vi stödja svenskt lantbruk inom ramen för EU och hur skall vi konkret göra det? Det är upp till de svenska politikerna att besvara Rantzovs frågor, nu när de unisont säger att EU måste börja leverera så att vi vanliga medborgare inte fullständigt skall tappa förtroendet för överstaten.
Oenighet bland EU:s länder om lika lön för utstationerade
EU-kommissionens Jean-Claude Juncker sade i sitt ”linjetal” i september att han var för lika lön för samma arbete på samma arbetsplats. Men EU-parlamentarikern Margareta Ulvskog har inte mycket till övers för denna utfästelse. Hon säger att det finns tio östeuropeiska länder som aldrig skulle säga ja till detta, och inte heller den stora konservativa gruppen i parlamentet. Kommissionen föreslog i mars att villkoren för utstationerade arbetstagare skulle förbättras, så att lönen inte bara omfattar minimilönen, utan även sådana delar som övertid, bonus, skifttillägg, ersättning för resa, kost och logi.
Usel arbetsmiljö på EU-kommissionen
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers högra hand advokaten Martin Selmayr beskrivs av sina anhängare som mästerlig och en EU-fantast som kan citera EU-fördragen utantill. Kritikerna menar däremot att han är manipulativ och Junckers vakthund.
”Det är svårt att nå Juncker” klagar en anställd till sajten Politico. Så många som hälften av EU-kommissionärerna har aldrig samtalat med Juncker. En som fått nog är vice Presidenten Kristalina Georgieva som lämnat kommissionen, då hennes relation till Selmayr inte fungerade. Hon säger att brytpunkten kom i juli när Michel Barnier utan några som helst konsultationer utsågs till kommissionens Brexitförhandlare. Georgieva instämde inte heller i den upprepade kritik som Juncker och Selmayr framfört till medlemsländernas huvudstäder.
Selmayr säger att han bara gör vad Juncker säger. ”Min makt finns inte. Den kommer endast från vad Juncker säger åt mig att göra”. Selmayr säger också att varför Juncker inte rådfrågar sina kommissionärer är att de läcker som ett såll.
Så arbetsmiljön på EU-kommissionen verkar vara fullständigt urusel nu efter det stora bakslaget efter Brexit.
Euron ifrågasätts i Tyskland – Die Linke debatterar valutan
Euron har skapat ett ”Europa i två hastigheter”, precis som den tyske finansministern Wolfgang Schäuble (CDU) föreslog 1994. I Grekland och Spanien låg ungdomslösheten i september 2016 över 42 procent. Förbundsrepublikens exportöverskott nådde samma månad 24,4 miljarder euro.
Vänsterpartiet Die Linke formulerade 2011 i partiprogrammet sin inställning till euron: ”Eurokrisen har visat att EU-fördraget inte duger för ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och fredligt Europa, utan i stället bidrar till en skärpning av krisen.” Förbundsutskottet, där partiföreningar från hela landet är företrädda, skrev i oktober ett positionspapper där det heter att Die Linke måste vara berett ”att ifrågasätta euron som gemensam valuta”.
T ex Fabio de Masi förklarar att euron kommer att gå under och att ett okontrollerat sönderfall vore en katastrof. Det handlar inte om att gå in i den tyska valkampen med budskapet att Tyskland skulle lämna valuta, utan om att Sydeuropa under kontrollerade former kan få lov att lämna valutan, för att värja sig mot Tysklands politik. ”Vi bör inte splittra partiet om detta utan plädera både för en reform av euron som en möjlighet till kontrollerat utträde.”
Euron borta om några år, tror brittisk miljonär.
Investeraren och miljardären Jim Mellon tror att den europeiska valutaunionen spricker inom två år.Inför Storbritanniens EU-omröstning i juni stod investeraren Jim Mellon, ordförande för brittiska private equity-företaget Burnbrae, på ”lämna”-sidan. Efter Donald Trumps överraskande valseger i USA räknar han nu med flera uppbrott, skriver Bloomberg Markets.Jim Mellon förutspår att euron kommer att bli ett offer för den växande anti-etablissemangsvågen. Han tror att valutaunionen spricker inom ett par år.
”Brexit kommer att bli en bisak i jämförelse med de europeiska problem som blir mer och mer uppenbara. Euron av i dag är helt enkelt en väldigt olämplig mekanism – jag ger den mellan ett och två års liv”, säger Jim Mellon till nyhetsbyrån.Spekulationerna om den närmaste tiden gäller Italiens folkomröstning i december i år och presidentvalet i Frankrike i vår. Jim Mellon räknar med att euron, som nu kostar drygt 1:06 dollar, kommer att falla under paritet mot dollarn det kommande året. Från Affärsvärlden